Nationella Prov

I Sverige genomför alla skolor nationella prov i årskurserna 3, 6, 9 och i Gymnasieskolan. Syftet med nationella prov är att de “skall stödja en likvärdig och rättvis bedömning av elevernas kunskaper och bidra till en jämn kunskapsutveckling i landet”. Nationella provet är också ett bra verktyg för att spegla elevernas kunskaper och kunna jämföra elevernas kunskaper mellan skolor.

I årskurs 3 är syftet att stödja bedömningen av hur eleven nått upp till kunskapskraven. Detta skall vara till hjälp för eleven, läraren och föräldrarna.

Elevens resultat i nationella prov i årskurs 6, 9 och i Gymnasiet, vägs in i betygssättningen.

Historik nationella prov

Idén med nationella prov har funnits sedan 1947, proven kallades först standardprov och senare centralprov. Syftet var att kunna göra rättvisa bedömningar och betygsättningar av elevers kunskaper. 

Nationella prov utfördes av årskurs 9 för första gången 1997, årskurs 3 fick provet 2010 och till slut tilldelades årskurs 6 provet år 2012.

Proven uppdateras och utreds noga för att förbättras, idag arbetar man med att digitalisera proven för att centralisera rättandet.

Så här går det till när eleverna gör nationella prov

Proven utförs på våren, vecka 11-20, när eleverna har hunnit igenom större delen av läsåret. Vissa muntliga prov utförs på hösten. Läraren får tillsammans med provet två häften; ”Lärarinformation” och efter alla delmomenten av proven är gjorda ”Bedömningsanvisningar”. Proven öppnas först samma dag provet skall genomföras.

Provet utförs på bestämda dagar och startar klockan 9:00. Det krävs en hel del planering kring logistik för att provet skall utföras rätt, enligt alla anvisningar från Skolverket. Strikta bestämmelser kring sekretess skall följas. 

Skolan arbetar regelbundet för att skapa rutiner kring nationella prov.

Informationsbladet finns på 13 språk inklusive svenska och skall nå ut till föräldrar och elever i god tid. Det behövs salar för alla smågrupper och vikarier för att täcka lektionen, när läraren gör prov med en liten grupp av klassens elever.

Lärarnas specifika anvisningar inför varje prov gäller; skriftligt, muntligt, gruppstorlek, provtid, rast och vilka hjälpmedel som får användas.  

När en elev är sjuk, kan rektorn i vissa speciella fall besluta om ett nytt provdatum, om inte då ges eleven omdömet “Ej deltagit”.

Proven ser olika ut beroende på årskurs och ålder. Eftersom nationella prov i årskurs 3 är till för att spegla hur barnet har nått kunskapskraven, så görs ingen sammanvägd bedömning av delmomenten. Proven kan innehålla ett lekfullt tema som t ex en saga för att se vad barnet kan prestera. Läraren samlar eleverna enskilt eller i smågrupper för att utföra delproven.

I årskurs 6 och 9 slås resultaten av delproven tillsammans för att ge en sammanvägning och ett betyg för hela provet i ämnet. De behöriga lärarna som rättar har bedömningsanvisningar som hjälper dem att rätta och sätta betyg. Här kan delproven utföras i helklass, i mindre grupper eller i par, beroende på vilket delmoment som skall utföras.

Från årskurs 9 och i gymnasieskolan inklusive KomVux, skall datorer användas i nationella prov. Sveriges Kommuner och Regioner “(SKR)” har en vägledning som skall följas hur provet skall utföras på datorn.

Eleverna är avidentifierade under provet, och de rättande lärarna vet inte elevens identitet förrän provet är rättat.

Årskurs 9 har också nationellt prov i ett SO-ämne och ett NO-ämne, dessa är slumpvis utvalda. Läraren får besked och kan meddela eleverna en månad i förväg vilka ämnen det gäller t ex naturorienterande ämnet biologi och samhällsorienterande ämnet historia.

I alla årskurser kan läraren tillsammans med andra lärare diskutera en elevs provbetyg och sambedöma utifrån bedömningsanvisningarna och elevens prestationer. 

Elever och vårdnadshavare har rätt att se elevens provresultat på ett utvecklingssamtal tillsammans med läraren.

När läraren sätter ett betyg som innehåller både betyget från det nationella provet och övriga prestationer, då skall betyget från nationella provet “särskilt beaktas”. 

Konstruktion och rättning av nationella prov

Nationella prov konstrueras och utvecklas av Universitet i Stockholm och Uppsala till Skolverket. Ett nytt prov kan ta ett par år att framställa. Provet frisläpps och får sedan testas av 200 - 1000 elever, därefter görs en utvärdering innan provet används av alla skolor.  

Proven rättas av utvalda behöriga och legitimerade lärare. Bedömningsanvisningar får läraren först samma dag som det sista delprovet är utfört i ämnet. Lärarna kan tillsammans med andra lärare diskutera en sambedömning av en elev, för att få en rättvis och likvärdig bedömning. Det finns idag ett beslut från regeringen som innebär;  att Skolverket fått i uppdrag att digitalisera de nationella proven för en central rättning.

Insamlingen av proven regleras av Skolverkets föreskrifter om uppgiftsinsamling. Ett urval av elevernas provresultat går tillbaka till konstruktörerna av provet för att utvärderas. Lärarna får också fylla i enkäter om hur de upplever och bedömer provet. Statistiska centralbyrån, SCB för en officiell statistik om provresultatet.

Vad tycker lärarna och föräldrarna om nationella prov

Föräldrar tycker ofta att skolbetygen inte alltid speglar deras barns förmågor och kunskaper.  Provresultaten ska ge lärarna ett bättre underlag för vad eleverna behöver för att nå målen och föräldrarna ska också kunna se om deras barn behöver extra hjälp i skolan eller med läxorna. 

Lärarna är i överlag positivt inställda till nationella prov men upplever att det är stressigt när proven skall utföras, när lärarna plockar ut ett par elever för provet då måste klassen ha vikarie och ibland är det brist på lokaler.

Lärarna är också kritiska till hur betygssättningen ser ut på proven. Eftersom lärarna sätter betyg efter elevens prestation i skolan, så överensstämmer inte alltid elevens betyg med betyget på det nationella provet. Lärarna upplever att kriterierna är olika för hur man sätter betyg på barnets prestation i skolan, jämfört med kriterierna för betygen på provet. 

Slutbetyget i ämnet kan bli högre än provresultatet eller lägre. Om betyget blir lägre så kan det problematiskt, då lärarens bedömning ifrågasätts av elevens föräldrar.

Det finns en diskussion om nationella prov och betygens betydelse, en del upplever att lärarna tar för stor hänsyn till nationella provets betyg, jämfört med elevens prestation för övrigt under skolåret. En del tycker att provet och betygsättningen stressar eleverna i onödan medans andra tycker att nationella prov och betyg är en bra sporre, så att eleverna gör sitt bästa i skolan.

Hur pluggar man till nationella prov

Du kan anlita läxhjälp för att hjälpa skolbarnet att studera inför provet, Yepstr har duktiga ungdomar som kan hjälpa ditt skolbarn till bättre resultat.

De flesta nationella prov är sekretessbelagda. Skolverket har gamla prov som ligger på Skolverkets hemsida. Du söker på “Gamla nationella prov” och därefter “Gamla prov och exempel på uppgifter i grundskolan/gymnasiet”. Du kan sen välja prov efter respektive årskurs. 

På Skolverkets hemsida kan man också se vad de olika delmomenten innehåller för respektive årskurs, det är en bra vägledning för att förbereda och hjälpa skolbarnet studera inför provet.

Nationella prov utgår utifrån läroplanen, som ligger till grund för kunskapen som läraren skall förmedla till barnen. Om du ger läxhjälp så kan det vara bra att se vad läroplanen säger att man skall kunna i respektive ämnen.

Frågor och Svar

Vad är nationella prov 

Ett obligatoriskt prov med olika delmoment och ett flertal provtillfällen i olika ämnen, som eleven utför i årskurserna 3, 6, 9 och i Gymnasiet. Det finns exakta läraranvisningar för hur provet skall utföras; Provtillfället kan ske i helklass, i mindre grupper eller med ett par elever. Nationella prov kan innehålla skriftliga och muntliga delar och proven utförs på bestämda dagar och tider.

Vilka årskurser har nationella prov 

Nationella prov är obligatoriska i årskurs 3, 6, 9 och i Gymnasieskolan.

Varför har man nationella prov 

Nationella prov skall hjälpa eleven att få en rättvis bedömning och betygsättning. Läraren och föräldrarna till den yngre eleven i årskurs 3, kan se hur barnen lever upp till kunskapsmålen. De äldre elevernas resultat, i årskurs 6, 9 och gymnasiet, vägs mot elevens övriga prestationer under skolåret, och är en faktor som påverkar elevens slutbetyg i ämnet.

De nationella proven skall också syfta till att skolan ger en jämn kunskapsfördelning över landet och ge en jämförande bild av elevernas kunskap i olika skolor.

I vilka ämnen har man nationella prov 

Årskurs 3: matematik, svenska eller svenska som andraspråk.

Årskurs 6: matematik, engelska, svenska eller svenska som andraspråk.

Årskurs 9: matematik, engelska, svenska eller svenska som andraspråk, ett SO- ämne och ett NO- ämne.

I vilka ämnen har man nationella prov i nian 

I årskurs 9 har man nationella prov i ämnena: matematik, engelska, svenska eller svenska som andraspråk, ett NO-naturorienterande ämne och ett SO-samhällsorienterande ämne. Eleverna får information cirka en månad innan proven startar om vilket SO och NO ämne som provet omfattar.

Har man nationella prov i Gymnasiet 

Ja beroende på vilket program man läser, nationella prov täcker ämnena; matematik, engelska, svenska eller svenska som andraspråk.

Lärare kan också ge Skolverkets frivilliga prov i moderna språk, proven räknas inte som nationella prov men har ett liknande utförande. En del lärare väljer att ge Skolverkets prov i biologi, fysik, kemi, matematik och historia, dessa är frivilliga.

Vad händer om man missar nationella prov?

Om man missat ett prov pga god anledning som sjukdom, då kan rektorn på skolan i vissa fall göra bedömningen att man får ett nytt provtillfälle. Om man inte beviljas nytt provtillfälle ges omdömet, ej deltagit. Ledighet från prov beviljas bara av mycket särskild anledning som dödsfall eller begravning.

Om en elev missar sitt nationella prov, då har eleven också missat chansen att visa sina kunskaper.

Vad händer om man får F på nationella prov?

Slutbetyget kan skilja sig både positivt och negativt från betyget som eleven får på det nationella provet.

När en lärare sätter slutbetyg då vägs resultatet på nationella provet in, i betyget ingår också elevens prestationer i ämnet under skolåret. Läraren har till uppgift att ta betyget från det nationella provet i “särskilt beaktande” när de ger betyget.

Det innebär att man nödvändigtvis inte får F i slutbetyget men det sammanlagda betyget dras ner av resultatet F på nationella provet.