Betygssystemet A-F: så fungerar den svenska betygsskalan

Vad är betygssystemet A till F?

Det svenska betygssystemet A-F infördes 2011 och används från årskurs 6 till gymnasiet. Skalan har sex steg, A till F, där A är högsta betyg och F betyder att eleven inte nått upp till kunskapskraven för ämnet. Mellan E och F går en tydlig gräns: E är lägsta godkända betyg, F är underkänt.

Systemet bygger på nationella kunskapskrav som beskriver vad en elev ska kunna i varje ämne och årskurs. Läraren bedömer elevens kunskaper mot dessa krav, inte mot hur klasskompisarna presterar. Kraven finns beskrivna i läroplanen, enligt Skolverkets läroplan för grundskolan, och de ligger till grund för alla betyg som sätts i svenska skolor.

Vad betyder betygen A till F?

Varje bokstav motsvarar en viss nivå av kunskap, där A är högst och F innebär att eleven inte är godkänd. Så ser skalan ut:

• A - eleven visar mycket goda kunskaper och kan resonera, analysera och dra egna slutsatser utifrån det eleven lärt sig.
• B - kunskaperna ligger mellan A och C, eleven använder ämnets begrepp på ett säkert sätt.
• C - eleven har goda kunskaper och klarar uppgifter som kräver ett visst resonemang.
• D - kunskaperna ligger mellan C och E, grunderna sitter men inte allt.
• E - lägsta godkända betyg, eleven har nått de grundläggande kunskapskraven.
• F - kunskapskraven är inte uppfyllda, eleven är inte godkänd i ämnet.

Det finns inget betyg som heter G, trots att många blandar ihop det med det gamla systemet. Har läraren inte tillräckligt underlag för att sätta betyg, till exempel efter lång sjukfrånvaro, sätts ett streck i stället för en bokstav.

När får barn sina första betyg?

Elever i svenska grundskolor får sitt första betyg i årskurs 6, i samband med höstterminens slutbetyg. Före det ges ingen bokstavsbedömning, utan utvecklingssamtal och skriftliga omdömen visar hur det går.

Betyg i åk 6 brukar väcka en hel del känslor hemma, både hos barnet och föräldrarna. För många är det första gången skolarbetet sätts på pränt i en skala, och det kan kännas stort vid köksbordet en tisdagskväll, även om betyget bara är en liten del av en lång skolgång. Därefter kommer nya betyg varje termin ända fram till årskurs 9.

Hur räknar man ut meritvärde?

Meritvärdet räknas ut genom att varje betyg omvandlas till poäng, A ger 20 poäng och E ger 10 poäng, som sedan summeras för ett visst antal ämnen. F ger noll poäng och räknas inte med i summan.

De flesta elever har 17 ämnen i grundskolan, och meritvärdet räknas då ut på de 16 bästa betygen. Har eleven läst ett modernt språk som utökad kurs, till exempel tyska eller spanska, kan det betyget räknas som ett 17:e ämne. Maxpoängen blir då 340, vilket motsvarar A i alla ämnen.

Meritvärdet avgör vilka gymnasieprogram eleven kan söka till, och skillnaden mellan två eller tre betygssteg i enstaka ämnen kan avgöra vilka dörrar som öppnas. Det är därför många familjer börjar fundera på läxhjälp redan i årskurs 8, innan de sista betygen i åk 9 sätts.

Vad är skillnaden mellan gamla och nya betygssystemet?

Det gamla systemet med IG, G, VG och MVG ersattes 2011 av den sexgradiga skalan A-F för att ge en mer finstämd bild av elevers kunskaper. Skillnaderna är flera:

• Antal steg - det gamla systemet hade fyra steg, det nya har sex, vilket gör det lättare att skilja på en elev som precis klarar godkänt och en som ligger mitt i spannet.
• Godkäntgräns - i det gamla systemet hette lägsta godkända betyg Godkänt (G), i dag heter det E.
• Underkänt - IG, icke godkänt, motsvaras i dag av F.
• Toppbetyg - MVG, Mycket väl godkänt, motsvaras ungefär av dagens A, men bedömningsgrunderna är inte identiska mellan systemen.

Många föräldrar känner inte alltid igen sig i den nya skalan, och det är helt naturligt. Grundprincipen är ändå densamma: betyget speglar vad eleven kan i förhållande till ämnets kunskapskrav, inte en jämförelse med klasskompisarna.

Vad innebär slutbetyg i årskurs 9?

Slutbetyget i årskurs 9 är den sista sammanställningen av elevens betyg i grundskolan och det underlag som används vid ansökan till gymnasiet. Det sätts under vårterminen i nian, efter de sista nationella proven och terminsarbetena.

Till skillnad från betygen i tidigare årskurser går det inte att ändra slutbetyget på samma enkla sätt i efterhand, även om prövning fortfarande är möjligt ämne för ämne. Därför brukar höstterminen i nian vara en period då många familjer lägger extra tid på de ämnen som väger tyngst, särskilt matematik, svenska och engelska.

Hur fungerar betyg på gymnasiet?

På gymnasiet används samma skala A-F, men varje kurs ger ett eget betyg i stället för ett ämnesbetyg per läsår. En elev kan alltså få flera betyg i matematik, ett för Matematik 1 och ett annat för Matematik 2, i stället för ett enda samlat betyg i ämnet.

Gymnasiets betyg räknas om till poäng på samma sätt som i grundskolan, och den sammanlagda summan bildar elevens jämförelsetal vid ansökan till högskola och universitet. Antalet gymnasiepoäng i varje kurs påverkar också hur tungt betyget väger i slutsumman. En kurs på 100 poäng räknas tyngre än en på 50 poäng.

Hur kan man hjälpa en tonåring att höja ett betyg?

Det som oftast gör skillnad är regelbundenhet, till exempel två kvällar i veckan med fokuserad läxläsning, snarare än en intensiv helg precis innan betygen sätts. Ett lågt betyg beror sällan på att eleven inte kan, utan ofta på att något i strukturen eller studietekniken behöver förändras.

Konkreta saker som brukar hjälpa: att bryta ner en stor matteläxa i tre mindre delar, att repetera förra veckans engelskaglosor innan nya kommer in, och att öva på att förklara ett kapitel i biologi högt för en förälder eller ett syskon. Specialpedagogiska skolmyndigheten om studieteknik lyfter just återkommande repetition som ett av de mest effektiva sätten att befästa kunskap.

Om svårigheterna sitter djupare, till exempel vid läs- och skrivsvårigheter, räcker det sällan med mer läxläsning. Då kan det vara läge att först ta kontakt med skolan, och vår guide om läs- och skrivsvårigheter hos barn går igenom vanliga tecken och vad man kan göra hemma. Känns det som att skolan behöver kopplas in mer aktivt finns också en genomgång av vad elevhälsan gör och när det är läge att agera.

För många familjer handlar det i slutänden om tid. Ett pass som slutar klockan sex och en läxa i NO som ska vara klar till imorgon går inte alltid ihop. Att boka läxhjälp ger barnet någon som sitter kvar vid köksbordet just den kvällen det behövs, utan att föräldern måste vara expert på högstadiematte eller gymnasiekemi.

Vanliga frågor om betygssystemet

Vad är lägsta godkända betyg? Lägsta godkända betyg är E. F innebär att kunskapskraven inte är uppfyllda, medan ett streck betyder att det inte finns tillräckligt underlag för att sätta betyg, till exempel vid stor frånvaro.

Kan man höja ett betyg i efterhand? Ja, elever kan läsa upp ett betyg genom prövning, både under grundskolan och gymnasiet. Det innebär att eleven gör ett nytt prov eller lämnar in nya uppgifter för att visa att kunskapskraven för ett högre betyg är uppfyllda.

Räknas betyg i alla ämnen till meritvärdet? Nej, bara ett visst antal ämnen räknas i grundskolans meritvärde, beroende på hur många ämnen eleven läst, och ett extra språkval kan ge ytterligare poäng. Det är den sammanlagda summan som avgör vilken gymnasieutbildning eleven kan söka till.

Varför har vissa elever ett streck i stället för betyg? Ett streck sätts när det saknas tillräckligt underlag för att bedöma kunskaperna, oftast efter långvarig frånvaro eller för ett barn som nyligen kommit till Sverige och inte hunnit visa vad det kan. Det är inte samma sak som ett underkänt betyg.

Oavsett var ett betyg ligger i dag går det nästan alltid att jobba vidare därifrån. Ibland räcker det med lite mer struktur hemma, en fast tid för läxor varje måndag och onsdag. Ibland behövs en extra kväll i veckan med någon som har tid att sitta kvar till läxan är klar.