Fri uppfostran
Hur vi uppfostrar våra barn har otroligt stor betydelse för hur de blir som människor. Ett viktigt vägval är om man ska ge dem en fri uppfostran eller inte. Här kommer vi att gå igen vad fri uppfostran innebär och vad den kan få för konsekvenser.
Hitta barnvakt här!
I Sverige är fri uppfostran normen
Bland etniska svenskar är många inriktade på vad som skulle kunna kallas för en fri uppfostran i de flesta andra länder. Vi har generellt en mjukare stil gentemot våra barn och låter dem ta fler beslut på egen hand än vad man gör i andra kulturer. En klassiker är att svenska föräldrar ofta frågar barnen vad de vill äta istället för att bara ställa mat på bordet. I Sverige är det också vanligt att barn som trilskas får en fråga för att de ska känna det som att de har kontroll. Man kan säga “vilka skor vill du ha på dig idag” istället för bara “ta på dig skorna så att vi kommer iväg”.
Vi bestraffar mindre i Sverige än i många andra länder och det är bra, men därmed inte sagt att en fri uppfostran alltid är vad som ger bäst resultat. Barn kan bli stressade och nervösa av att hela tiden befinna sig i valsituationer istället för att få följa sina föräldrar. Det är naturligtvis heller inte bra med barn som driver vind för våg och som är “fria” för att ingen vuxen har satt tydliga gränser.
Fri uppfostran innebär inte att barnen får göra som de vill
Frihet fungerar som bekant bäst under ansvar. Många tror att fri uppfostran betyder att barnen får göra som de vill i en massa situationer. Ett annat begrepp man ofta hör är att barnen “curlas”, en formulering som anspelar på sporten curling där man sopar framför en kägla som skickas iväg på is. Curla används ofta nedsättande om föräldrar som låter barnen göra vad de vill och dessutom skämmer bort dem. Men fri uppfostran behöver inte handla om det.
Ett exempel på vad fri uppfostran kan handla om i praktiken är att låta ett barn, som är tillräckligt gammalt, laga sin egen middag om den som pappa eller mamma tillreder inte passar. Barnet kan stanna uppe så länge det vill så länge det få tillräckligt med sömn för att kunna sköta sina uppgifter och så vidare. Barnet är alltså fritt men får också ta konsekvenserna av sina beslut. Inom rimliga gränser givetvis.
Är auktoritär uppfostran motsatsen?
Många säger att motsatsen till fri uppfostran är en auktoritär uppfostran. Men det går faktiskt att ge barn mycket frihet och samtidigt ha auktoritet som förälder. Man kan istället säga att motsatsen till en fri uppfostran är när barnet inte behöver tänka så mycket själv. Då finns istället en regel eller en rutin som barnet måste följa, som har bestämts av en vuxen. Om barnet inte gör som det är bestämt så får det konsekvenser, om så bara i form av ett bestämt tonfall. Auktoritär uppfostran har både för- och nackdelar jämfört med fri uppfostran. Det är mycket viktigt att det finns kärlek och känsla för barnets bästa med i bilden om de ska uppfostras mer auktoritärt. Och att man faktiskt vet vad som är bäst för barnet, vilket inte alltid är det lättaste.
Är fri uppfostran bra eller dåligt?
En av föräldrars och andra vuxnas viktigaste roll i relationen till barn är att sätta gränser. Ett barn vet inte automatiskt vad som skapar problem, för dem själva eller andra. Därför måste de lära sig att de inte kan bete sig hur som helst. Detta måste gälla även barn som får en fri uppfostran, annars kan det bli problem. Många föräldrar väljer att ge sitt barn en fri uppfostran med få regler och gränser för att de vill undvika att hamna i konflikt med sina barn. Det kan leda till en situation där barnet ser föräldrarna som vänner snarare än auktoriteter. Då är det inte lika naturligt för dem att respektera en gräns som kanske inte är väldigt viktig.
Ett barn som vet var gränserna går och vem som är ansvarig för en viss sak kan ges större frihet utan att det blir ett problem. Barnet lär sig tvärtom något viktigt om livet och mognar snabbare än om det under sin uppväxt bara följer order från föräldrarna och inte behöver tänka så mycket själv. Av detta kan vi sluta oss till att fri uppfostran varken är bra eller dåligt utan att det beror helt på vad man menar med fri uppfostran och hur man tillämpar det i praktiken.
En sak som kan vara svår med fri uppfostran är att barnet kan sträva mot att få en frihet som det inte är moget att hantera. Särskilt om det vant sig vid att få sin vilja igenom. Ett barn som vill göra farliga saker eller börjar dricka alkohol tidigt löper större risk att råka illa ut. Ett barn som vill ha friheten att inte göra sin läxor kommer att få sämre förutsättningar om det sätts i system. En tonåring som får sitta uppe hela nätterna kommer att vara för trött för att sköta skolgången. Det måste alltså alltid finnas gränser som strukturerar upp vardagen och gör så att den fungerar. Är man som förälder van vid att ge sitt barn frihet kan man hamna i svåra konflikter när barnet blir och mer jämnstarkt. Om det inte finns en stor respekt mellan er kommer barnet helt enkelt att ta sig för stora friheter. Även när det verkligen är olämpligt.
Vad blir konsekvenserna?
Det är egentligen svårt att generalisera kring vilka konsekvenser en viss uppfostran kommer att få så ta följande sammanfattning i punktform med en nypa salt:
- Ett barn som fått en fri uppfostran låter sig inte kränkas lika lätt
- Ett barn som uppfostras på ett fritt sätt söker gärna utmaningar och litar mer på sin egen förmåga att lösa problem
- Fri uppfostran gör barnen mindre rädda för att misslyckas
- Fri uppfostran med otydliga gränser kan leda till låg respekt för regler och normer
- Fri uppfostran kan leda till låg disciplin och en lättjefull inställning till livet
Oavsett uppfostran kan det alltid varva hjälpsamt att introducera nya auktoriteter till barnets liv. Exempelvis att man låter mor- eller farföräldrarna sitta barnvakt, eller helt enkelt anlita en barnvakt.