Utbudet av underhållning för barn är otroligt stort idag. Inte minst om man inte bara väljer bland nyinspelade program utan även sätter sig in i vilka gamla barnprogram som fortfarande håller. Här kommer vi att skriva om klassiska svenska barnprogram och hur det kommer sig att de är så bra.
Pedagogiska barnprogram
En särskild kategori av barnprogram är de som haft som utgångspunkt att barn ska lära sig specifika färdigheter genom att titta på dem. Ofta har det handlat om att de ska hjälpa dem att lära sig läsa, skriva och räkna under roliga och intressanta former. Sådana barnprogram görs än idag men det finns ett par gamla barnprogram i den kategorin som har blivit legendariska. Från A till Ö och Fem myror är fler än fyra elefanter är två exempel på kultförklarade barnprogram som inte bara är roliga utan också väldigt lärorika.
Att titta på gamla barnprogram handlar alltså inte bara om att barnen ska ha något roligt att göra utan om att de ska få ut något på ett djupare plan. Sådana barnprogram görs även idag.
Vilka gamla barnprogram är värda att se idag?
Vilka som är de bästa gamla barnprogrammen som visats i Sverige genom alla tider råder det naturligtvis delade meningar om. Men när man hör sig för är det ett antal gamla barnprogram som i stort sett alla tycker om och som platsar på en lista över de bästa barnprogrammen genom tiderna. Här kommer vi att presentera våra tretton favoriter. Vi har listat dem kronologiskt och inte fastställt någon inbördes ordning. Årtalen visar när programmen visade i svensk TV för första gången. De flesta av dem har sedan repriserats flera gånger och några har fått uppföljare.
- Vi på Saltkråkan (1964)
- Beppes godnattstund (1968–1974)
- Tårtan (1973)
- Fem myror är fler än fyra elefanter (1973–1977)
- Kalles Klätterträd (1975)
- Trazan och Banarne (1976–1982)
- Bröderna Dal och professor Drövels hemlighet (1980)
- Lillstrumpa och Syster Yster (1983–1989)
- Toffelhjältarna (1984–1985)
- Björnes magasin (1987–2004)
- Eva och Adam (1999–2000)
- Tillbaka till Vintergatan (2003–2004)
- Livet enligt Rosa (2005)
Vi på Saltkråkan
Det är Astrid Lindgren som skrivit manus till Vi på Saltkråkan, en serie i 13 avsnitt, som på ett ganska realistiskt sätt skildrar bofasta och badgäster på en skärgårdsö. Det är kanske inget renodlat barnprogram utan en serie av hög kvalitet där barn har många av huvudrollerna. Många av de bästa svenska barnfilmerna är baserade på berättelser av Astrid Lindgren.
Beppes godnattstund
Sceneriet för Beppes godnattstund är en stor säng där mångkonstnären Beppe Wolgers har tagit plats med dockorna Hungran, Busan, Gäspan och Kraman. Dockan Sigrid sitter bredvid på en potta. Alla har sin egen personlighet och i programmen pratar de om allvarliga och tokiga saker.
Tårtan
Tårtan skrevs av regissören Håkan Alexandersson och konstnären Carl Johan De Geer. Serien handlar om bröderna Frasse, Janos och Hilding som spontant tar över ett bageri fast de egentligen är sjöman och inte kan något om att baka. Många vuxna kan fortfarande nynna med i signaturmelodin “...socker, grädde, nötter, mandelflarn, en liten ros av marsipan”. Alltså en del av receptet på en tårta som bröderna misslyckas kapitalt med att göra. Bageriet stängs av myndigheterna i sista avsnittet och serien liknar inga andra nya eller gamla barnprogram. Jobbiga teman förekommer i de ofta helt improviserade dialogerna och handlingen är ofta tragikomisk. Tårtan är lika mycket avantgardistisk konst som en barnserie. Inte minst bland personer som jobbar med och har ett kritiskt öga för konst och kultur har serien kultstatus.
Fem myror är fler än fyra elefanter
Fem myror är fler än fyra elefanter är en serie där barn lär sig om bokstäver och annat som är viktigt men svårt för små barn. Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Eva Remaeus är tre mycket begåvade komiker och kreatörer och i den serien håller de hög nivå rakt igenom. Det finns vissa återkommande inslag, som till exempel Brasse Brännströms berömda lattjo-lajban-låda som handlar om att se vilka av fyra djur som hör ihop. Detta är det av alla gamla barnprogram som brukar hamna allra högst när program i genren svenska barnprogram rangordnas.
Kalles Klätterträd
Kalles klätterträd handlar om Kalle som ligger uppe i ett träd och filosoferar om livet och Emma, som bara finns i hans fantasi. Under trädet sitter hans morfar och läser tidningen. Det han läser om letar sig ofta in i Kalles funderingar. Serien är internationellt prisbelönad och bland annat känd för sitt ledmotiv av Jojje Wadenius.
Trazan och Banarne
Trazan och Banarne är ett fenomen när det gäller gamla barnprogram och barnkultur överhuvudtaget. De första programmen sändes under jullovsmorgon 1976. Trazan och Banarne blandar korta sketcher med musik och fasta inslag med olika karaktärer som är vänner till Trazan och Banarne, till exempel trafikfaran Olyckan. Många av rollerna spelas av Lasse Åberg och Klasse Möller. Serien har höga produktionsvärden i form av till exempel Electric Banana Band med toppgitarristen Janne Schaffer. Förutom flera TV-serier finns det filmer, böcker skivor och spel baserade på programmen.
Bröderna Dal och professor Drövels hemlighet
Bröderna Dal och professor Drövels hemlighet är en kultförklarad norsk serie om bröderna Gaus, Roms och Brumund Dal, som beger sig ut på jakt efter den försvunne professor Drøvel som försvunnit under en expedition. I serien får man följa en äventyrsberättelse med komiska inslag som bryts av då och då med sketcher i Monty Pythons anda. Skådespelarprestationerna är väldigt bra och Bröderna Dal och professor Drövels hemlighet är en serie med en mycket speciell känsla. Den är berömd för sina dramatiska cliffhangers. Det är svårt att sluta titta när man väl har börjat. Det finns också flera uppföljare för den som fastnar för den här serien.
Lillstrumpa och Syster Yster
Lillstrumpa och Syster Yster är två dockor konstruerade av gamla ullstrumpor. Serien visades första gången som julkalender, då under namnet Lille Luj och Änglaljus i strumpornas hus. Det är Staffan Westerberg som ligger bakom detta egensinniga mästerverk. Lillstrumpa är storebror till Syster Yster. Dialogerna dem emellan är närmast poetiska och rymmer mycket visdom i en form som barn kan ta till sig.
Toffelhjältarna
Toffelhjältarna utspelar sig på Hotell Gyldene Toffeln där det pågår en hel del konstiga saker. Kufiska gäster dyker upp och det bor spöken på vinden. Det är som en såpopera där många av karaktärerna finns med i varje avsnitt och utvecklar relationer till varandra. Sången En väv av legender, som är seriens ledmotiv, blev mycket populär och sjungs i serien av en söt spökflicka. Överhuvudtaget är det bra musik i serien och även manus och skådespeleri håller hög nivå. Solstollarna är namnet på uppföljaren till Toffelhjältarna och den serien hade också platsat på den här listan över gamla barnprogram med klass.
Björnes magasin
Björne är snäll björn som i serien interagerar med kompisar som hunden Hugo, käpphästen Branka, palmen Bertil och Lisa som är en blomma. Det är en humoristisk serie för lite mindre barn. Förutom att man får följa dessa karaktärer så visas andra barnprogram inom ramarna för Björnes magasin. Björne fungerar lite som en programledare. Robert Gustavsson, en av Sveriges absolut största komiker, fick sitt genombrott i Björnes magasin och många kända skådespelare har dykt upp i detta gamla barnprogram under de år som serien sändes. Björnes magasin har utsetts till Sveriges bästa barnprogram genom alla tider.
Eva och Adam
Eva och Adam är två barn i en mellanstadieklass som blir kära och ihop. Serien har ett stort persongalleri och vi får följa barnens familjer och klasskamrater. Handlingen är realistisk och kretsar kring sådant som barn i mellanstadieåldern kan känna igen sig i och vara intresserade av. Som hur det är att komma till en ny klass där man inte känner någon och att göra slut med sin kille eller tjej. Långfilmen Eva & Adam – fyra födelsedagar och ett fiasko, är en spinoff på serien som sändes i två säsonger.
Tillbaka till Vintergatan
Tillbaka till Vintergatan bygger på Vintergatan 5a och Vintergatan 5b, två sommarlovsprogram. Serien utspelar sig på en mack i rymden där rymdskepp kan fylla på med bränsle. Det är en inramning som skapar förutsättningar för dramatiska äventyr runt om i Vintergatan samtidigt som relationer växer fram mellan karaktärerna. En figur har hämtats från serien Galaxer i mina braxer sa kapten Zoom, som är en föregångare till den här serien. I Tillbaka till Vintergatan berörs ofta olika miljöproblem och med anledning av det får man nog säga att serien är minst lika aktuell idag som när den släpptes. Även gamla barnprogram kan säga mycket om samtiden.
Livet enligt Rosa
I Livet enligt Rosa har tolvåriga Rosa huvudrollen. Hon är en stockholmstjej som vill bli popstjärna. Serien behandlar relaterbara ämnen som kärlek och vänskap på ett fint sätt. Livet enligt Rosa är prisbelönt och mycket bra för barn i rätt åldersgrupp. TV-serien är baserad på en tecknad serie som publicerades i tidningen Kamratposten.
Hur kunde man göra så bra barnprogram förr?
Håller gamla barnprogram verkligen måttet jämfört med dagens? Det är en befogad fråga. Utvecklingen går ju framåt inom de flesta områden, till exempel TV-produktioner. Gamla barnprogram gjordes ofta med ganska mycket resurser, de sågs ju av i princip alla barn om de sändes under en tid då vi bara hade några få kanaler. Det är stora och påkostade produktioner helt enkelt. Även om det finns några undantag bland dem vi skriver om här. Tårtan kostade till exempel inte mer än 165 000 kronor att spela in, väldigt lite även med dåtidens penningvärde.
Idag konkurrerar svenska barnprogram med utländska och produktionsbolagen satsar oftast på vad de tror är säkra kort. Det kan leda till lite mer slätstrukna program. Flera av de gamla barnprogram som vi har tagit upp här hade nog inte kunnat spelas in idag. De är helt enkelt lite för smala och egna, och det är ju en av anledningarna till att de blev framgångsrika.
Vissa gamla barnprogram är kontroversiella
Barnkultur är ett känsligt ämne som många har en åsikt om. Vilse i pannkakan är ett exempel på ett barnprogram som många älskar men vissa ogillar. Det har hävdats att det politiska budskapet i Vilse i pannkakan, som drar åt vänster, är för enkelspårigt. Serien har också inslag som är för otäcka. Många barn blev rädda för den elaka “Storpotäten” just för att serien var så suggestiv och välgjord. Men att alla inte gillar program som väldigt många har sett är inte så konstigt egentligen. Vilse i pannkakan och flera av de gamla barnprogram vi tar upp här har setts av en hel generation.
Även Tårtan fick många att rynka på näsan. Där handlade det om att man inte förstod humorn och tyckte att programmet var fult och hade inslag som var lite äckliga. Den stumfilmsinspirerade estetiken var också så pass avancerad att alla inte förstod sig på den. I takt med att åren gått har dock Tårtan vunnit mer och mer respekt och idag är det inte många insatta som inte ser serien som ett mästerverk.
Gamla barnprogram som inte är svenska
Vi har valt att fokusera på gamla barnprogram producerade i Sverige (eller Norge i ett fall) men även om Sverige är bra på det här med barnprogram så finns det naturligtvis massor att välja mellan om man inte begränsar sig till svenska program. Vi ska bara ta upp ett program som inte är svenskt men som måste nämnas eftersom det är så stilbildande.
Sesame Street är en amerikansk serie där handdockor som går under namnet “muppar” spelar huvudrollen. De är väldigt uttrycksfulla och en av poängerna med serien är att den ska hjälpa barn att lära sig läsa och skriva. Sesame Street har givits ut i lokala versioner i omkring 35 länder, bland annat Sverige. Här var Sesame Street en stor succé och en viktig inspirationskälla till Fem myror är fler än fyra elefanter. Serien finns på svenska. Det som kanske är mest anmärkningsvärt med Sesame Street är att det fortfarande kommer ut nya avsnitt. Serien har alltså firat 50-årsjubileum.
Hur gör man om man vill titta på gamla barnprogram idag?
Alla de program vi tagit upp här går att hitta om man letar lite. De finns ofta på streamingtjänster eller i arkivet för barn på SVT Play. Många går också i repris på svenska TV-kanaler, inte minst Barnkanalen.