Gravid

När räknas man som gravid?

En normal graviditet är en process som inleds när ett ägg befruktas av en spermie inne i äggledaren. Många blir medvetna om att de är gravida när mensen sedan uteblir. Det brukar vara ett skäl att kontrollera om man är gravid med hjälp av ett graviditetstest som ger ett säkert svar på frågan.

Vad händer under graviditetens olika faser?

En graviditet delas in i tre trimestrar. Alltså tre perioder om tre månader som kan sägas ha sin egen karaktär.

• Första trimestern – embryot utvecklas och liknar först mot slutet av perioden en människa.
• Andra trimestern – embryot övergår till att bli ett foster och graviditeten påverkar kvinnan i högre grad.
• Tredje trimestern – fostret blir mer självständigt och kan klara ett liv utanför livmodern.

Första trimestern

Vecka 1–12 brukar kallas för den första trimestern. Under de två första veckorna är det inte säkert att det händer något alls, eftersom man räknar med att graviditeten börjar när senaste mensen slutade. Det är då först i vecka tre som ett befruktat ägg fastnar i livmodern och bildar moderkakan. De flesta känner ingenting i detta tidiga skede men cellerna börjar delas och växa så snart ägget är befruktat. Under vecka fyra kan tidiga tecken, som illamående och förändringar i brösten vittna om att man är gravid, medan fostret och moderkakan fortsätter att utvecklas.

I vecka fem är embryot omkring en millimeter men viktiga anlag finns redan och man kan till exempel skönja huvud, armar och ben. Det är ungefär nu som de flesta blir medvetna om att de är gravida i och med att mensen uteblivit. I vecka sju börjar ögonen komma på plats och embryot har ett hjärta som pumpar ut blod. Här är det vanligt med illamående och att brösten ömmar. Vecka åtta kan embryot röra på sig och är omkring en och en halv centimeter långt. Händerna får fingrar och även en kvinna som är gravid i vecka åtta genomgår en ganska stor förändring, både kroppsligt och mentalt. Vecka nio kan man se ett ansikte med näsa och öron. Många gravida upplever att tandköttet blir känsligare, och att sköta munhygienen är viktigt.

Det är först från vecka tio som man börjar tala om ett foster. Det är omkring tre centimeter långt och de flesta inre organen har nu bildats. I vecka elva har de yttre könsorganen bildats. I vecka 12 är fostret omkring fem centimeter. Det är vanligt att man känner sig tröttare än vanligt när den första trimestern går mot sitt slut, men det brukar ännu inte synas att man är gravid. De flesta missfall sker före vecka 12 så det är vanligt att man väljer att tillkännage att man är gravid i slutet av första trimestern.

Andra trimestern

Under vecka 13–24 brukar illamåendet gå över och ersätts istället med andra tecken på graviditet. Magen växer naturligtvis och i takt med att det sker ökar påfrestningarna på kroppen. I Sverige är man inskriven på Mödravårdscentralen och går på kontroller regelbundet.

I början av den andra trimestern blir skelettet hårt och fostret kan öppna och sluta händerna. I vecka 14 är ett foster omkring åtta centimeter och har börjat få hår på kroppen. Livmodern har ungefär samma storlek som en grapefrukt. Under vecka femton kan ett foster få in sin tumme i munnen. Tidigare har huvudet varit större än kroppen men nu förändras proportionerna och fostret liknar mer och mer en bebis. I Sverige kan nu en kvinna över 35 göra fostervattensprov för att se om det finns någon kromosomavvikelse. Redan i vecka 14 kan man ofta via ultraljud bestämma barnets kön även om man brukar vänta ytterligare några veckor med att fastställa det.

Under vecka 16 väger ett foster omkring 100 gram och har ett fungerande nervsystem. Det kan röra sig mer samordnat och reagerar på omgivningen. Som gravid är det vanligt att man börjar känna sig piggare i den här fasen även om magen blir större. Fostret växer snabbt och kan öka med 50 % i vikt på bara en vecka. I vecka 18 väger det omkring 250 gram och är 20 centimeter långt. Vecka 19 är livmodern lika stort som huvudet på ett nyfött barn. Här är det vanligt att man gör en ultraljudsundersökning som bland annat ger en indikation på när barnet kommer att födas. Förhöjd risk för svampinfektioner är något man ska vara medveten om som gravid i den här perioden. Har man ett tungt arbete kan det börja bli dags att ansöka om graviditetspenning från Försäkringskassan.

I vecka 20 har halva graviditeten passerat. Fostrets har ögonfransar och rör sig mycket i livmodern. Det kan sparka så att det känns. Normal vikt är 350 gram. Nu reagerar fostret starkare på olika ljus- och ljudförhållanden och kan även minnas ljud. Gravidmagen brukar vara synlig och som gravid upplever man ofta ett jämnare temperament än tidigare under graviditeten. I vecka 22 är ett normalt utvecklat foster 27 centimeter långt och väger 450 gram. Det finns en chans att barn som föds här överlever även om många organ egentligen behöver mer tid på sig för att fungera optimalt. I vecka 23 kan fostrets aktivitet vara intensiv, inte minst kvällstid. Den blivande mamman känner allt tydligare vad fostret gör och kommunikationen mellan dem ökar. Fostret kan känna igen sina föräldrars röster. Om det skulle födas i vecka 24 kan det andas luft.

Tredje trimestern

I den tredje trimestern ger sig fostret tillkänna på ett påtagligt sätt och det är hög tid att lösa allt som behöver vara ordnat innan förlossningen. Hur man mår som kvinna under den sista tredjedelen av graviditeten kan variera väldigt mycket och vi kan bara generalisera kring det. Mödravården kan vara en viktig resurs, särskilt om något inte känns bra.

I vecka 25 är normal vikt för ett foster 700 gram. Känseln utvecklas mycket i den här perioden och fostret reagerar på beröring av magen. Det blir mer och mer av en person med sina egna rutiner, för sömn till exempel. Fostret “andas” in och ut fostervatten och lungornas funktion stärks. I vecka 28 väger många foster ett knappt kilo. Råmjölk kan börja läcka från brösten och det händer att humöret “dippar” lite i takt med att man blir mindre rörlig. Sammandragningar kan komma men de gör sällan ont i den här fasen. I vecka 29 vet man att ett foster kan drömma och det är vanligt att det ger sig till känna med ganska kraftiga sparkar. Som kvinna kan man uppleva ligamentsmärtor i takt med att magen växer. Fram till vecka 30 är det riktmärke för vikt och längd som vi angivit hittills ganska träffsäkra för de flesta foster. Men från vecka 30 är skillnaderna större. Genomsnittlig vikt i vecka 31 är 1,6 kilo. Fostret kan öka med 200 gram i veckan fram till förlossningen.

Fostrets sinnen fungerar nu väldigt bra, det kan bland annat skilja på dag och natt. Det är också vanligt att det vänder sig så att huvudet hamnar nedåt. Vissa förvärkar kan komma och känns då ungefär som mensvärk. Ett barn som föds nu brukar klara sig bra även om det kan behöva viss andningshjälp. I vecka 34 är det vanligt att fostret väger 2,3 kilo. Från och med nu händer inte lika mycket i fråga om fostrets utveckling. Det viktiga är redan klart och det mest påtagliga är att det fortsätter att öka i vikt fram till förlossningen. För kvinnan kan dock den sista månaden vara ganska besvärlig eftersom det helt enkelt är en påfrestning att bära den extra vikten vecka efter vecka och gå och vänta på att något ska hända. Fostrets hud är inte längre fjunig utan slät. Omkring vecka 37 är det vanligt att barnet rör mindre på sig, det har inte lika mycket plats som tidigare. Över 90 % av alla kvinnor föder i spannet vecka 37–42. Efter vecka 40 växer fostret inte lika snabbt som tidigare.

Vad är viktigt att veta inför förlossningen?

Först och främst gäller det att veta när det är dags att åka in till förlossningsavdelningen. Ett tips är att ringa sin förlossningsavdelning och prata med en barnmorska om man är osäker på om det är dags att åka in. Det finns flera tecken på att en förlossning är på gång, här är de viktigaste:

• Tydligt avgränsade värkar med två till tre minuters intervall
• Vattnet går
• Livmodermunnen öppnar sig

Om man fött barn tidigare brukar själva förlossningen gå fortare och då är det bra att ha med det i beräkningarna och åka in tidigare. Omkring 20 % av alla förlossningar i Sverige sätts igång, oftast för att de gått för mycket över tiden eller för att kvinnan upplever komplikationer. Ca 17 % av alla förlossningar sker genom planerat kejsarsnitt, oftast av medicinska orsaker. Barnet anses gynnas av att ha genomgått en vaginal förlossning och kejsarsnitt innebär längre återhämtning för mamman. Det finns dock länder där kejsarsnitt är vanligare än vaginal förlossning och det finns såklart fördelar med att kunna planera den.

En vaginal förlossning kan vara ett verkligt drama och det går inte att förutse i detalj vad som kommer att ske eller hur den kommer att upplevas. Det går sällan exakt som du har tänkt dig. För många är det på det stora hela en stark och vacker upplevelse under vilken man hinner vara med om och känna väldigt mycket. Det gäller även kvinnans partner som ju oftast är med under hela förlossningen. Det är ofta bra om partnern är involverad och till exempel hjälper kvinnan att tänka på andningen. Det man ska veta är att Sverige har förlossningsvård av världsklass, även om många hade önskat lite längre eftervård. Det är också en trygghet att veta att man har rätt till den smärtlindring man behöver.

Barnmorskan är en viktig person under en graviditet

Möten med barnmorskan är en så viktig del av graviditeten att det förtjänar en egen rubrik. Många gör kontroller hos barnmorskan upp emot tio gånger, även om det inte uppstått några komplikationer. Det handlar om att säkerställa att kvinnan mår bra och om att fostret utvecklas som det ska. Det förs journal och barnmorskan kan i regel svara på alla de frågor man kan tänkas ha. Vissa barnmorskemottagningar anordnar gruppträffar och “föräldrakurser”.

Vad ska man äta och inte äta som gravid?

Under graviditeten är det ännu viktigare än annars att äta bra. Maten ska ju innehålla all den näring som kvinnans kropp behöver för att skapa förutsättningar för fostret att utvecklas. Människor fungerar olika och det gäller att hitta ett sätt att äta som fungerar för en själv. Men det finns en del riktlinjer som är bra för alla att beakta.

Mat som är bra att äta när du är gravid

Man kan äta det mesta som gravid och det bra med stor variation och mat som är näringstät snarare än kaloririk. Frukt, bär, grönsaker (inte minst bladgrönsaker), fet fisk, mejeriprodukter, ägg, nötter och vegetabiliska oljor är exempel på bra mat för den som är gravid.

Saker du ska undvika som gravid

• Mat som kan innehålla skadliga bakterier – ät genomstekt mat och var noga med hygienen
• Det finns ett starkt stöd i forskningen för att alkohol kan skada fostret, även i små mängder
• Fisk som kan misstänkas innehålla miljögifter (till exempel abborre och gädda)
• Mer än 200 mg koffein/dygn, motsvarar 2–3 koppar kaffe eller fyra koppar te
• Mat där bäst före-datumet gått ut då det ökar risken för listeriabakterier
• Produkter som påverkar östrogennivåerna, till exempel ginseng
• Matvaror gjorda på opastöriserad mjölk
• Lakrits och salmiak, om du har högt blodtryck
• Viltkött som inte är skottrensat och därför kan innehålla bly
• Var försiktig med kosttillskott, de har sällan testats på gravida

Själva förlossningen är energikrävande och det är bra att bunkra långsamma kolhydrater när det börjar bli dags och se till så att man har något energirikt till hands.