Prao: allt du behöver veta om praktiken i högstadiet

Vad är prao?

Prao står för praktisk arbetslivsorientering, och innebär att en elev under en eller några veckor får följa med och arbeta på en riktig arbetsplats. Syftet är att se hur ett yrke faktiskt fungerar, inte bara läsa om det i en bok.

Under prao får eleven oftast ingen lön. Istället handlar dagarna om att observera, hjälpa till med enklare uppgifter och ställa frågor till de som jobbar där. En elev som praoar på Stadsbiblioteket i Malmö kanske hjälper till att sortera böcker och sätta upp affischer inför en bokcirkel, medan en elev på en bilverkstad i Västerås får se hur ett däckbyte går till och vilka verktyg som används.

Prao ingår i grundskolans läroplan och ska ge eleverna ett bättre underlag inför kommande studie- och yrkesval. Många upptäcker under sin praovecka att ett yrke de aldrig tänkt på faktiskt passar dem bra. Ett kontorsjobb kan visa sig kännas för stillasittande, medan en dag på en förskola känns helt rätt.

Vilken ålder gäller för prao?

De flesta elever i Sverige gör sin prao i årskurs 8 eller 9, alltså vid 14 till 15 års ålder. Exakt när under läsåret praoperioden ligger varierar mellan kommuner och skolor.

En elev i Uppsala kan till exempel göra sin prao en vecka i oktober i årskurs 8, medan en skola i Malmö lägger praon i mars i årskurs 9. Vissa skolor, som i Linköping, delar upp praon i två kortare perioder om tre dagar istället för en sammanhängande vecka.

Eftersom eleverna är minderåriga gäller särskilda regler för vilka arbetsuppgifter de får utföra. Arbetsmiljöverket har bestämmelser om vilka moment som är olämpliga eller förbjudna för minderåriga, till exempel arbete med farliga maskiner eller kemikalier. Arbetsplatsen ansvarar för att praoeleven aldrig utsätts för risker som inte hör hemma i en praktikperiod.

Var kan man göra prao?

Prao kan göras på i princip vilken arbetsplats som helst, så länge det finns en vuxen som kan handleda eleven under dagarna. Många skolor har egna listor med platser som redan sagt ja till att ta emot elever år efter år.

Exempel på vanliga prao-platser:

• Förskola eller fritids - eleven följer med i den dagliga verksamheten och ser hur personalen planerar dagen tillsammans med barnen.
• Butik eller mataffär - uppgifter som att fylla på hyllor, hjälpa kunder hitta rätt och sköta kassan en stund.
• Djurklinik eller djurpark - för den som är nyfiken på arbete med djur, till exempel Skansen i Stockholm eller en lokal veterinärklinik.
• Kontor eller myndighet - en inblick i administrativt arbete, möten och planering.
• Verkstad eller hantverksföretag - praktiska moment som snickeri, el eller fordonsreparation.
• Vårdcentral eller sjukhus - för den som funderar på ett yrke inom vård.

Om skolans lista känns begränsad kan eleven och föräldrarna höra sig för bland släktingar, grannar eller lokala företag. En pizzeria på hörnet eller en hantverkare i grannskapet tar ofta gärna emot en praoelev, även om de aldrig gjort det förut.

Hur söker man prao?

De flesta elever kontaktar en arbetsplats själva genom ett mejl eller telefonsamtal, ofta med hjälp av skolans studie- och yrkesvägledare. Det är en bra övning i att ta kontakt med vuxna och presentera sig själv, något som blir användbart långt senare i arbetslivet.

Ett enkelt upplägg för att söka en plats:

• Bestäm vilket yrke eller företag som är intressant. Ju mer konkret, desto lättare blir sökningen. "Jag vill jobba med djur" är svårare att agera på än "jag vill praoa på hunddagiset vid Gärdet".
• Skriv en kort presentation. Namn, skola, årskurs och varför just den arbetsplatsen är intressant.
• Kontakta arbetsgivaren i god tid. Många företag vill veta minst en månad innan praoperioden startar.
• Bekräfta datum och tider. Se till att eleven, skolan och arbetsplatsen har samma uppgifter om när praon börjar och slutar varje dag.

Studie- och yrkesvägledaren på skolan kan ofta hjälpa till om eleven inte hittar en plats på egen hand. Det finns även stöd att hämta hos Arbetsförmedlingen, som arbetar med frågor om ungas väg in i arbetslivet och kan ge en bredare bild av olika yrken och branscher.

Tips inför första dagen på prao

Det viktigaste inför första dagen är att veta när man ska vara på plats, vad man ska ha på sig och vem som är kontaktperson. Lite förberedelse gör att nervositeten minskar rejält.

• Fråga om klädsel i förväg. En verkstad kräver andra kläder än ett kontor eller en förskola.
• Kom i tid, gärna tio minuter tidigare. Det visar att man tar praktiken på allvar.
• Ha med papper och penna. Att anteckna frågor och iakttagelser under dagen gör det lättare att minnas veckan efteråt.
• Våga fråga. De flesta handledare uppskattar en elev som är nyfiken och vill förstå mer, även om frågan känns enkel.
• Var prestigelös. Enkla uppgifter som att diska, sortera eller städa är en naturlig del av de flesta jobb, även för den som jobbat där i tjugo år.

Efter praoperioden brukar skolan be eleven skriva en kort reflektion om vad som var bra, svårt eller överraskande. Det är ett bra tillfälle att fundera på vad man faktiskt vill jobba med i framtiden, och vad man definitivt vill slippa.

Vad kan prao leda till efter skolan?

Prao ger en första känsla för arbetslivet, men det är sällan en plats man kan återvända till som betald ungdom. Däremot kan erfarenheten göra nästa steg, ett riktigt första jobb, lite mindre skrämmande.

En elev som praoat på en förskola i Bromma kanske upptäcker att hen trivs med att vara runt barn, och väljer senare att söka sitt första jobb som barnvakt i sitt eget bostadsområde. En annan elev som praoat hos en hantverkare kanske istället börjar med enklare jobb i trädgården, som att klippa gräset, rensa ogräs eller kratta löv, innan hen går vidare till mer kvalificerade uppdrag.

Skillnaden mot prao är att ett riktigt första jobb innebär eget ansvar. Ungdomen tar emot en bokning, kommer överens med en kund om tid och uppgift, och får betalt för sin insats efteråt. Många som redan jobbar via Yepstr beskriver just den övergången, från att ha provat på i skolan till att stå på egna ben som Yepp med riktiga kunder och ett eget schema.

Oavsett om nästa steg blir barnpassning, hundpassning, läxhjälp eller hjälp i trädgården, är prao ofta den första pusselbiten. Den ger en känsla för vad arbete faktiskt innebär, långt innan man själv ansvarar för ett jobb.

Vanliga frågor om prao

Måste man göra prao?

Prao är obligatoriskt i grundskolan enligt skollagen, men hur det genomförs kan skilja sig mellan kommuner. Skolan ansvarar för att alla elever får minst en praoperiod under högstadiet, oftast i årskurs 8 eller 9.

Får man betalt under prao?

Nej, prao är inte ett avlönat jobb utan en praktikperiod för att eleven ska se hur arbetslivet fungerar. Det är en viktig skillnad mot ett riktigt första jobb, där man senare kan få betalt för sin insats.

Kan man göra prao var som helst?

Nästan, så länge arbetsplatsen kan ta emot en elev på ett tryggt sätt och det finns en handledare på plats. Skolan har ofta en lista med godkända platser, men många elever ordnar också en plats själva genom en förälder, släkting eller granne.

Hur skiljer sig prao från ett vanligt jobb?

Under prao testar man på en arbetsplats utan lön och utan eget ansvar för bokningar eller kunder. Ett riktigt första jobb, som att vara barnvakt eller hjälpa till i trädgården, innebär istället att man tar emot uppdrag, sköter kontakten med en kund och får betalt för sin tid.

Fundera redan nu på vad nästa steg kan bli efter praon. Kanske är det dags att ta det första riktiga jobbet, i egen takt och nära hemmet.