Skriva argumenterande text: så bygger du upp tes och argument steg för steg

Vad är en argumenterande text?

En argumenterande text är en text där skribenten vill övertyga läsaren om en åsikt genom att presentera en tydlig tes och backa upp den med argument. Det är en vanlig uppgift i svenska, från årskurs 9 och genom hela gymnasiet, och den tränar förmågan att tänka strukturerat kring ett ämne.

Till skillnad från en berättande eller beskrivande text handlar den inte om att skildra en händelse eller måla upp en miljö. Den handlar om att ta ställning, och att göra det på ett sätt som håller ihop från första till sista raden.

Många elever som ska skriva argumenterande text för första gången fastnar just på starten. Det är helt normalt. Lösningen ligger oftast i att bryta ner uppgiften i mindre bitar innan man börjar skriva, i stället för att försöka få till hela texten i ett svep.

Vad är en tes?

En tes är den åsikt eller ståndpunkt som hela texten ska bevisa. Det är kärnan i texten, den mening som allt annat ska stödja. En bra tes är kort, konkret och går att argumentera för eller emot.

Exempel på tydliga teser är "Skolan borde servera vegetarisk mat varje dag" eller "Ungdomar borde få rösta från 16 års ålder". Båda går att ta ställning till, och båda ger utrymme för konkreta argument.

En vanlig fälla är att formulera tesen för brett, som "Miljön är viktig" eller "Skolan är bra". Det går knappt att argumentera emot något så allmänt, och texten tappar riktning redan i första stycket. En smalare tes, till exempel "Skolan i Årsta borde servera vegetarisk mat på tisdagar", gör resten av skrivarbetet mycket enklare.

Så bygger du upp en argumenterande text steg för steg

En argumenterande text byggs vanligtvis upp i fyra delar: inledning med tes, argument, bemötande av ett motargument och en avslutning som knyter ihop resonemanget. Den ordningen gör det lätt för läsaren att följa tanken, och lätt för skribenten att veta vad som ska in var.

1. Formulera en tydlig tes i inledningen

Tesen ska stå redan i första eller andra meningen. Läsaren ska aldrig behöva gissa vad texten egentligen handlar om, och läraren ska kunna sätta fingret på tesen direkt utan att leta.

2. Samla två till tre starka argument

Varje argument ska förklaras, inte bara nämnas. Ett argument som "det är bra för miljön" blir mycket starkare om det följs av en förklaring av hur och varför, gärna med ett konkret exempel eller en siffra som går att belägga, till exempel hur mycket koldioxid en vegetarisk skollunch sparar jämfört med en köttbaserad.

3. Bemöt ett motargument

Ett stycke som lyfter fram och bemöter en invändning visar att skribenten har tänkt igenom frågan från flera håll. Det stärker hela texten, eftersom läsaren ser att tesen håller även när den utmanas, inte bara när den får stå oemotsagd.

4. Avsluta genom att knyta ihop tesen

Avslutningen ska sammanfatta huvudargumenten kort och upprepa tesen, men inte ordagrant. Här kan man också lyfta blicken lite, till exempel genom att peka på vad som skulle hända om tesen fick genomslag, i skolan eller i samhället.

Så hittar du argument som håller

De starkaste argumenten bygger på fakta, exempel eller konsekvenser, inte bara på känslor. Ett argument som "jag tycker det känns fel" är svårt att bygga vidare på, medan "det leder till att X händer, vilket påverkar Y" ger läsaren något konkret att ta ställning till.

Enligt Skolverkets läroplan för grundskolan ska elever redan i mellanstadiet öva på att uttrycka och underbygga åsikter i tal och skrift, och den förmågan fördjupas sedan genom hela högstadiet och gymnasiet. Det är alltså inte en färdighet man förväntas kunna perfekt direkt, utan en som byggs upp över flera år, ett läsår i taget.

Ett bra sätt att hitta argument är att fråga sig "varför är det här viktigt, och för vem?". Svaret ger ofta två eller tre olika vinklar, till exempel konsekvenser för miljön, för hälsan eller för plånboken, beroende på ämnet man skriver om.

Så bemöter du motargument utan att tappa tesen

Ett motargument bemöts bäst genom att först erkänna att det finns en poäng i det, och sedan förklara varför tesen ändå håller. Det gör texten mer trovärdig än om skribenten låtsas att inga invändningar finns.

Ett exempel: om tesen är att skolan borde servera vegetarisk mat varje dag, kan ett motargument vara att vissa elever behöver mer protein. Ett bra bemötande visar att vegetarisk mat kan innehålla tillräckligt med protein genom bönor, linser och ägg, och att tesen därför fortfarande håller.

Det räcker med ett tydligt motargument per text i de flesta skoluppgifter på högstadiet. Fler än så riskerar att göra texten spretig och svår att följa, särskilt om man skriver på 400 ord.

Exempel: en kort argumenterande text i miniformat

Ett litet exempel kan göra strukturen tydligare. Ämnet här är skoldagens längd.

Tes: Skoldagen borde bli en timme kortare.

Argument 1: Elever presterar bättre när de får mer tid för vila och egen fritid efter skolan.

Argument 2: Kortare skoldagar ger mer tid för läxor och fritidsaktiviteter samma dag, i stället för att pressas in på kvällen efter middagen.

Motargument och bemötande: Vissa menar att kortare dagar innebär mindre undervisningstid. Men om lektionerna struktureras mer effektivt kan samma innehåll rymmas på kortare tid, utan att kvaliteten sjunker.

Avslutning: En kortare skoldag gynnar både inlärning och elevernas vardag, och är därför värd att pröva, åtminstone som ett försök under en termin.

Det här är förstås ett förenklat exempel, men strukturen, tes, argument, motargument och avslutning, går att använda i nästan vilket ämne som helst, från skolmat till mobilförbud på lektionstid.

Vanliga misstag när man skriver argumenterande text

• För bred tes - en tes som "sociala medier är dåligt" är för allmän för att gå att argumentera precist kring.
• Argument utan förklaring - att bara nämna ett argument utan att visa varför det stödjer tesen gör texten svag.
• Inget motargument - en text som bara ser saken från ett håll känns ofta ensidig och mindre trovärdig.
• Ny information i avslutningen - avslutningen ska sammanfatta, inte introducera nya argument som läsaren inte förberetts på.
• Att blanda ihop tes och ämne - "skolmat" är ett ämne, "skolan borde servera vegetarisk mat varje dag" är en tes.

Ett bra sätt att undvika de här fällorna är att planera texten innan man börjar skriva, till exempel genom att skriva ner tesen och argumenten i punktform först. Specialpedagogiska skolmyndigheten om studieteknik beskriver hur skrivarbete blir mindre skrämmande när det delas upp i tydliga, mindre steg i stället för att hela texten ska skrivas i ett svep, samma kväll den ska lämnas in.

Samma struktur går igen om uppgiften i stället är att skriva debattartikel. En debattartikel har oftast en tydligare avsändare och riktar sig mot en samhällsfråga, men bygger på precis samma grund av tes, argument och bemötande. Enligt Skolverket är just den förmågan, att kunna föra ett resonemang och bemöta motargument i skrift, ett av målen i svenskämnet både på högstadiet och på gymnasiet.

När läxan tar längre tid än planerat

Ibland räcker inte kvällen till, oavsett hur bra man planerat. Klockan blir nio, texten är halvfärdig och tesen känns fortfarande lite för bred. Det är inte konstigt. En argumenterande text kräver att man tänker i flera led samtidigt, håller isär tes och argument, och samtidigt formulerar sig, och det tar tid att öva upp.

Många familjer väljer då att ta hjälp av läxhjälp hemma, där en lokal ungdom med egen erfarenhet av samma typ av uppgifter går igenom struktur, tes och argument tillsammans med eleven vid köksbordet. En 17-åring som själv skrev sin första argumenterande text för bara ett par år sedan vet precis var det brukar krångla, och kan visa hur man kommer vidare utan att göra jobbet åt någon.

För den som vill ha stöd över tid, inte bara vid ett enstaka läxtillfälle inför en inlämning, kan privatlärare hemma vara ett alternativ som ger kontinuitet, till exempel varje onsdagskväll under en termin. Och för familjer som känner igen känslan av att motivationen sjunker ju längre kvällen blir, finns berättelsen om hur en familj hanterade sjunkande motivation utan att bli den där tjatiga familjen.

Oavsett om man löser det själv vid köksbordet eller bokar hjälp utifrån, är målet detsamma: att eleven ska gå från "jag vet inte var jag ska börja" till "jag vet faktiskt hur jag bygger upp det här". Den känslan är mer värd än en perfekt text redan på första försöket.

Vanliga frågor om att skriva argumenterande text

Vad är en tes i en argumenterande text? Tesen är den åsikt eller ståndpunkt som hela texten ska bevisa. Den formuleras kort och konkret redan i inledningen, till exempel "Skolan borde ha kortare skoldagar", och allt som följer i texten ska stödja den ståndpunkten.

Hur lång ska en argumenterande text vara? Det beror på uppgiften, men en text i högstadiet ligger ofta på 300 till 500 ord, medan en gymnasieuppgift kan kräva 600 ord eller mer. Läraren anger oftast en ungefärlig längd eller ett antal styckesindelningar i instruktionen.

Vad är skillnaden mellan en argumenterande text och en debattartikel? En debattartikel är en typ av argumenterande text som är skriven för att publiceras, ofta i en tidning, och har ett tydligt avsändarperspektiv riktat mot samhällsfrågor. Uppbyggnaden med tes, argument och motargument är i grunden densamma.

Hur många argument behöver en argumenterande text ha? Två till tre välutvecklade argument räcker oftast bättre än fem svaga. Det är bättre att förklara ett argument ordentligt, med exempel och konsekvenser, än att rada upp många kortfattade påståenden.