Gamla namn: inspiration och förslag till flickor och pojkar

Varför blir gamla namn populära igen?

Gamla namn känns tryggare att välja för många blivande föräldrar, eftersom namnen redan burits av någon i familjen och därför känns beprövade snarare än trendiga. Samtidigt sticker de ut bland dagens vanligaste namn, vilket gör dem både bekanta och ovanliga på samma gång.

Namnmoden går i cykler. Namn som var vanliga för åttio till hundra år sedan brukar dyka upp igen när en ny generation föräldrar börjar leta efter inspiration hos sina egna mor- och farföräldrar. Det förklarar varför namn som Alma, Elsa och Gustav plötsligt känns både gammaldags och fräscha på samma gång, medan namn från nittiotalet, som Jennifer och Kevin, ännu inte hunnit bli omtyckta igen.

Många föräldrar upptäcker dessutom att flera i deras umgängeskrets har fastnat för samma gamla namn, utan att ha pratat med varandra om det. Ett namn dyker upp i en film, en bok eller hos en känd person, och plötsligt känns det aktuellt igen för många samtidigt. Så gick det till exempel med Alice och Hugo, två namn som på ett par decennier gick från gammaldags till att bli några av Sveriges vanligaste.

Om ni står och funderar över vad ert barn ska heta är ni alltså långt ifrån ensamma om att titta bakåt i tiden. Ett gammaldags namn kan bli en liten hälsning till släkten, samtidigt som det ger barnet ett namn som få andra i klassen kommer att dela.

Så hittar du rätt bland gamla namn

Enklaste sättet att hitta ett gammaldags namn som känns rätt är att fråga i den egna släkten, söka i namnstatistik och testa namnet högt i vardagliga situationer innan ni bestämmer er. De flesta föräldrar landar i ett namn genom en kombination av alla tre.

Fråga släkten om namn som glömts bort

Ring en mormor, farfar eller avlägsen släkting och fråga vilka namn som funnits i familjen genom åren. Kanske visar det sig att en mormor i Örebro hette Ingegerd, medan en farfar i Skåne bar namnet Sigfrid, namn som ingen i familjen tänkt på som förnamn förrän frågan kom upp.

Att ge barnet ett namn efter någon i familjen kan bli ett sätt att föra vidare en liten bit av släktens historia, utan att det behöver bli högtidligt eller krångligt. Det räcker att fråga en enda gång vid en middag eller ett telefonsamtal för att få flera förslag att gå vidare med. Fråga gärna vidare om varför namnet valdes en gång, ofta finns det en historia värd att ta med sig.

Sök i namnstatistik och lokala arkiv

Statistiska centralbyrån samlade tills nyligen in uppgifter om vilka förnamn som är vanligast bland nyfödda i Sverige, vilket gör statistiken till en bra källa när ni vill se hur namn har stigit och fallit i popularitet över tid. Genom att jämföra listor från olika decennier går det att hitta namn som var vanliga för hundra år sedan men som nästan aldrig används i dag. Se Statistiska centralbyrån för tidigare namnstatistik.

Kyrkoarkiv och hembygdsföreningar kan också vara en källa, särskilt om ni vill hitta namn med en lokal förankring i en specifik trakt, till exempel den ort där släkten kommer ifrån. Många hembygdsföreningar i till exempel Dalarna och Värmland har digitaliserat gamla kyrkböcker, vilket gör det möjligt att söka fram namn ända från 1800-talet hemifrån soffan.

Testa namnet i vardagen

Innan ni bestämmer er, testa namnet i situationer som barnet faktiskt kommer att hamna i. Ropa det över en lekplats, säg det tillsammans med efternamnet, skriv det på ett kuvert. Många namn som ser fina ut på papper låter annorlunda när man ropar dem i trapphuset en vardagskväll.

Det kan också vara klokt att fundera på smeknamnet som växer fram av sig själv. Signe blir lätt Signe eller Sigge, Gustav blir Gurra eller Gösta, beroende på var i landet familjen bor. Fråga gärna storasyskon eller kusiner i samma ålder vad de tycker, barn har ofta en ärlig känsla för vilka namn som känns roliga att säga.

Gamla flicknamn som känns aktuella igen

Bland de gamla flicknamn som återkommer i dagens namnstatistik finns Alma, Elsa, Astrid, Signe och Greta, namn som alla var vanliga runt förra sekelskiftet. Många av dem är korta, mjuka i uttalet och fungerar lika bra i Kiruna som i Malmö.

• Alma - kort och mjukt namn som betyder själ eller näring, populärt redan i början av 1900-talet.
• Elsa - kortform av Elisabet som funnits i svenska kyrkböcker i flera hundra år.
• Astrid - fornnordiskt namn som betyder vacker gudom, buret av allt från drottningar till mormödrar.
• Signe - gammalt namn med rötter i ordet seger, vanligt i bygder som Dalarna och Hälsingland.
• Greta - kortform av Margareta, som fick nytt liv när äldre generationers namn kom tillbaka på modet.
• Ingrid - klassiskt namn buret av drottningar, fortfarande vanligt bland mor- och farmödrar.
• Judith - mer sällsynt namn med biblisk klang, ett av de udda gamla namn som sticker ut i klassen.

Gamla pojknamn som känns aktuella igen

Bland gamla pojknamn hittar man Gustav, Folke, Ture, Algot och Einar, namn som var vanliga bland farfäder och gamla farbröder men som nu dyker upp på förskolans namnlappar igen.

• Gustav - kungligt namn som aldrig riktigt försvunnit, men som fått ny fart de senaste decennierna.
• Folke - gammalt namn som betyder just folk, kort och lätt att ropa på skolgården.
• Ture - litet namn med stor historia, vanligt i herrgårdsmiljöer under 1800-talet.
• Algot - ovanligt och lite udda namn, ett tydligt exempel på hur gamla namn kan kännas fräscha igen.
• Einar - fornnordiskt namn som betyder ensam krigare, populärt igen efter många år i skymundan.
• Sigfrid - ovanligt namn med rötter i seger och fred, sällan hört utanför kyrkböcker och gamla släktträd.
• Hjalmar - namn som känns både gammaldags och stiligt, buret av bland andra författare och statsmän.

Måste namnet registreras på ett särskilt sätt?

Föräldrar ska anmäla barnets namn inom tre månader efter födseln. Fram tills dess går det bra att prova namnet en tid, prata med släkten och se hur det känns i vardagen innan anmälan skickas in. Läs mer om reglerna hos Skatteverket.

Ge er tid att bestämma tillsammans

De första veckorna med ett nyfött barn är sällan den lugnaste tiden att sitta och bläddra i namnböcker. Sömnen är knapp och dagarna rullar på i ett eget tempo. Många föräldrar löser det genom att låta någon annan ta hand om ett äldre syskon en stund, så att de själva får en kväll att prata igenom namnförslag i lugn och ro. Många kommer också känna igen sig i berättelsen om att längta efter lite tid för sig själv, som finns i artikeln Jag skämdes för att jag ville ha kvällar för mig själv.

Det kan vara en mormor som kommer förbi, en granne som hjälper till, eller en lokal ungdom som bokas som barnvakt för en kväll medan ni sitter kvar vid köksbordet med släktens gamla namnlistor framför er. Via Yepstr går det att hitta en trygg barnvakt i närområdet och boka hjälp med kort varsel, så att kvällen räcker till både blöjbyte och namnfunderingar. Läs mer på sidan om barnvakt.

Oavsett vilket namn ni till slut landar i, gammaldags eller inte, är det sällan namnet i sig som avgör hur barnet växer upp. Det är alla de vanliga kvällarna däremellan, läggdags, matbestyr och lugna stunder tillsammans, som gör mest skillnad. Fler tips för mysiga vardagskvällar med barn hittar ni i bloggens kategori om barnpassning.